Vi jagade på en sluttning till en början med utsikt mot Island of Mull. Och där uppe i bergen såg vi bl. a. en gammal farm som såg ut att vara flera hundra år gammal.
Vår stalker John fick syn på några djur långt bort, direkt när vi klev ur bilen. Han har en enorm blick för att se djur på långa avstånd! Stefan och jag började gå över fårhedarna mot en plats där vi såg flera djur. Vi kom upp över en bergskam och plötsligt kastade sig John ner. Vi gjorde likadant med ökande pulsar. Jag ålade mig upp en liten bit och på andra sidan en ravin såg jag en stor hjort i följe med flera hindar och mindre djur. Efter bara någon minut fick jag en skottchans, tog den och min hjort föll direkt i skottet. Vilken upplevelse!
Men det var inte nog med det, efter en halv minut visade sig en nästan lika fin hjort till och John frågade om jag ville skjuta den också. Några sekunder senare låg hjort nummer två! Den föll i första skottet och jag var jätteglad över att allt hade gått bra och att jag hade skjutit min första och andra hjort! John gratulerade mig med ”good shot” och vi gick sakta fram. Hållet var strax under 200 meter och när vi kom fram skrattade vår kära skotte bara: hjortarna hade ramlat ner i en superbrant ravin med en stor bäck längst ner! Men allt gick bra och dom vinschades upp med hjälp av en fyrhjuling och två "galna" skottar. Vi hade aldrig fått upp dem, kan jag säga!
Många goda skratt följde och som seden bjuder fick jag min första hjorts blod struket på kinden och blev därmed godtagen som skotsk hjortjägare. Många bilder togs och vi tog oss tillbaks till bilen och en god fika.
Vyerna är betagande och vi har en utsikt som nästan inte går att ta in, snacka om att vi är i The Highlands! John berättade mycket om historien och hur tufft dom har haft det och hur patriotiska dom är. I morgon torsdag skall vi för övrigt se hans anfäders borg Castle Tioram.
Efter en paus går vi vidare upp till den högsta punkten på berget för att kikarspana och se om vi kan se mer hjort. Och mycket riktigt, efter en stund säger John att han ser flera grupper. Med blotta ögat ser jag inget och är helt imponerad av hur fort han upptäcker dom! Nu börjar en tuff vandring och vi smyger helt otroligt försiktigt i mossa och blött elände. John väljer ut en hjort som han tyckte Stefan skall skjuta, men tyvärr försvinner den och vi riktar in oss på en lite mindre. Och efter ungefär en timmes ansmygning får Stefan efter en mycket spännande jakt, fälla sin andra hjort.
Nu har vi skjutit våra två hjortar, Stefan och jag och även Hans som fick sina två, första jaktdagen. Vi var spända på hur det gått för Lars. Det visade sig att dom hade gjort en otroligt tuff vandring, gått flera mil och var helt slut. Men Lars var lycklig för han hade fått sin andra hjort efter en tuff ansmygning i bergen!
Gissa om vi var lyckliga, hungriga och trötta när vi kom hem. Då smakade hjortköttet vi bjöds på sagolikt och vi fick även pröva deras nationalrätt haggis. Gott? Nja!
Gissa vad vi drack efter maten! Självklart blev det ”livets vatten” som skottarna kallar whisky. Den natten snarkades det friskt i rummen.
God jakt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar